Markering kan ske inför sprängnings- och schaktningsarbeten (grovutstakning/utsättning), eller inför placering av gjutform eller plintar (finutstakning/utsättning). Först görs alltså grovutsättning och sedan finutsättning, 2 besök.
Kontakta din byggare för att få reda på vad denne anser sig behöva för att kunna påbörja byggandet.
I startbeskedet framgår vanligtvis om det krävs utstakning för ditt bygge. Oftast beskrivs byggnadens placering i förhållande till fastighetsgränserna. Information om fastighetsgränserna behövs då för att kunna göra en utstakning, dessa uppgifter bör framgå på nybyggnadskartan som tagits fram i samband med inlämnande av bygglovsansökan.
Så här går en utsättning till:
Förarbete
Vi utgår från situationsplanen (ritningen som anger byggnadens läge på fastigheten). Om situationsplanens uppgifter är ofullständiga eller oklara måste vi begära in kompletterande uppgifter från arkitekt eller annan ansvarig.
Bifoga:
- Nybyggnadskarta, gärna i digital form, DWG/DXF
- Situationsplan (byggnadens/byggnadernas läge) Gärna i digital form, DWG/DXF
- Grundritning / plintritning
- Om det finns: Koordinaterna på hushörnen i digital form DWG. Vid analogt format ska hörnpunkterna vara numrerade i koordinatlistan på kartan
Undersök med ritningsansvaring vad du ska skicka med för att underlätta handläggningen. Utefter dessa underlag förbereder filer som används vid utsättning på plats.
Fältarbete
Grovutsättning görs inför schakt och sprängningsarbete – byggnadens hörn markeras, antingen med stakkäpp i marken eller med färgmarkering på berg / asfalt
Finutsättning görs för att få exakt placering inför grundbyggnation – för att få fram byggnadens fasadliv underlättar det att byggaren förberett med galgar / profiler (en träkonstruktion som uppförs i förlängningen av byggnadens fasadliv utifrån grovutsättningen). I dessa fästs spik eller skruv. Här kan byggaren spänna snören för att få ut byggnadens grund-/fasadliv.
Efterarbete
Filen som används sparas så att man lätt kan komma åt och se vad som är utfört.